Urballad rörelse

Först var jag imponerad av Piratpartiet. Vi hade till och med lite kommunikation runt de idéer som Gramtone försöker jobba efter. Lite beröm från deras partiledare kändes fint. Det var också kul att känna att vi inte bara var ännu ett gäng som snackade skit, utan vi gjorde saker. Kämpade för att hitta en riktning i det här nya mediaklimatet. Sedan började argumenten från dem låta allt fattigare, allt mer desperata och allt ytligare.

 För bristen på alternativ är uppenbar. När allt kokat omkring en stund återstod bara argumentet ”Allt ska vara gratis!”. Enkelt att prata bort: En mycket känd insikt är att information är värdefull. Den som sitter på viktiga saker kommer alltid att kunna tjäna enorma pengar på det. En annan: Talang, kreativitet och begåvning är en motor till samhällsutveckling. Om inkomsten tas från dessa så försvinner de annorstädes eller förtvinar. Med förlorad samhällelig välfärd som resultat.

 Dessutom har argumenten blivit fåniga på gränsen till störda:

”Musiken finns inte i det format jag vill ha”. Eh… Lever hen kvar i 1998?

”Det är inte stöld om upphovsmannen har kvar originalfilen”. Upphovspersonen äger bestämma över hur dennes verk ska spridas. Allt annat är faktiskt oetiskt och olagligt.

”Det är en fråga om demokrati” Nej, det är en annan fråga. Lär er skilja på ämnen.

”De där som drar in sina miljoner borde skaffa ett riktigt jobb” Vet ni vad ni pratar om?

 

Här följer några enkla frågor till piratrörelsen:

Vad ska finansiera kreativa människors verksamhet – egna löner eller bidrag från licenspengar?

Vad tycker piratpartiet om TV-licens?
Om svaret är ”Toppenhärligt” så undrar jag om deras inställning till licens för bredbandsabonnemang. Om svaret är ”Fanheller” så undrar jag vad som finns kvar om vi varken ska tjäna pengar på produktförsäljning eller tjänsteförsäljning.

Vad anser piratrörelsen om talang? Ska den belönas eller förkastas?
Om svaret är ”Jovisst ska en talangfull människa få pröjs” så undrar jag vem ni tycker ska betala dem. Om alternativet är ”Nähäpp, det är murare och undersköterskor som ska ha lön för mödan” så undrar jag vad ni känner till om konsekvenserna av dödad kreativ sektor.

 Ni verkar för spridande av kultur och demokrati. Vet ni något om faktiska förhållanden i de branscher ni debatterar? Känner ni till vad förtryckandet av kreativitet har lett till i olika tider och kulturer?

Ett praktiskt exempel, med fråga i slutet: Nyligen gjorde jag ett ljudteknikerjobb för en musiker som spelade in filmmusik på uppdrag av Filmpool Nord, vi tar lite studiohyra och så mitt arvode på det förstås. En vecka senare la vi ljudspåret till filmen som nu ska färdigpackas och börja visas så småningom. Allt som allt la jag åtta arbetstimmar på det och studiohyra för fyra timmar ovanpå det. Exakt när i processen övergår enligt piraterna mitt lönearbete till att bli en gratisproduktion som ska spridas fritt för “demokrati och yttrandefrihet”? Vem ska betala min lön? Eller gör jag detta jobb ideellt för att jag brinner för deras film?

Till sist, och framför allt aktuellt runt nedanstående tidningsartikel. Ni som tjatar om hur fildelning är viktigt för demokrati och yttrandefrihet, varför verkar ni inte för att ert eget förtryck upphör? Hot? Trakasserier? En massa inlägg om att Dick Harrison minsann inte är så änglavit själv… Vad sysslar ni med? Och kom inte med ”Det var inte jag”. Den tysta massan främjar extremismen i en rörelse.

http://aftonbladet.se/debatt/article5069431.ab

Va? Vafasen? Skärp!

Advertisements

9 Responses to “Urballad rörelse”


  1. 1 tveir May 10, 2009 at 6:08 pm

    Det ÄR dock en fråga om demokrati att slippa bli spionerad på, att kunna skicka förseglade brev utan att de öppnas på vägen eller till och med censureras, att vi inte ska behöva oroa oss för en privatpolis med långtgående befogenheter såväl i att frysa våra tillgångar som i att rota genom våra personliga tillhörigheter, i princip helt utanför demokratisk kontroll (se IPRED).

    I ett öppet brev (http://www.svd.se/multimedia/archive/00402/L_s_hela_det__ppna__402521a.pdf) hotades det om att det inte skulle göras mer film i Sverige. Det skrevs om hur vem som helst kan kopiera över en film på ett USB-minne och sprida den i ett oräkneligt antal kopior. Jag upprepar – man talar om USB-minnen! Annan fildelning kom man in på först senare.

    Enda tänkbara sättet att hindra folk att dela USB-minnen med varandra är kroppsvisitationer.

    Vart tar privatlivet vägen?

    Tror du på allvar att det här inte har något med demokrati att göra? Kan vi verkligen ha så drastiskt olika definitioner?

  2. 2 GramtonePelle May 11, 2009 at 3:22 pm

    Helt rätt att spionage och kontroll över folk är en fråga om demokrati och integritet, såklart, jag behöver nog inte bekräfta det mer. IPRED är ett stort problem tycker jag, och tillsammans med en del andra lagar den senaste tiden, bland annat larvet att förlänga upphovsrättstiden till absurda gränser, så har det byggs väldigt otäcka funktioner i lagstiftningen som komemr att begränsa begåvade människors utövande. Men det är, som jag försöker skriva, en annan fråga än fildelning/piratkopiering.Visserligen finns beröringspunkter, men ändå en annan fråga. Att utkristallisera vad man pratar om är viktigt här.

    För det piratrörelsen kämpar för är samma sak som att gratisåka på bussen, gratistitta på TV, gratisläsa i bokhandelns böcker, planka på konserter, bio och vad man nu kan planka till – det borde inte vara brottsligt eftersom ingen blir av med något (som ett av de larvigaste argumenten brukar vara).

    Men ingen har minsta svar på hur kreativiteten ska betalas. Varken exemplarförsäljning eller abbonemang verkar tillfredsställa piraterna. Varken försäljning av produkter eller tjänster. Hur ska det då gå till? Den artikel du refererar till är ju helt rimlig ur upphovsmännen och jobbarnas synvinkel, jag förstår inte varför du finner den så märkvärdig. USB-minnen känns föråldrat av dem, visst, men mångfaldigandet är ju de facto ett enormt problem för 400 pers som lönearbetar som elektriker, byggare, fotografer, scriptor, producenter, skådeisar, regissörer, manusförfattare…

    Du svarar inte på de frågor jag försöker ställa, utan istället vrider du allt att handla om demokrati, vilket bara förstärker min tes att piratrörelsen bara är gratisätare utan argument. Så här vill jag nog sammanfatta saken: Tillverkarens integritet väger tyngre än piratens. Om man väljer att inte betala för en vara eller tjänst som man nyttjar och som tillverkare/utförare begär betalning för, då har man förverkat sin rätt till integritet inom den nischen. Ja, en plankare ska kunna visiteras, kastas ut från konserten och få böter. Inga galna summor, bara lite svid i skinnet förstås. En som sprider andras verk vidare är lite svårare, jag avskyr de därhysteriska summorna som skivbolagen tar ut i skadestånd. Framför allt för att inte en krona når till artisterna. Men visst är det extra knöligt med någon som mot upphovspersonens vilja sprider material. Sen finns förstås – som vi i Gramtone försöker nyttja – aspekten av marknadsföring när dmaterial sprids. Ibland kan det klaffa så jag vill ändå inte påstå att all fri spridning är dålig. Bara artisten själv får avgöra.

    Den som är upphov till en produkt har rätt att bestämma över den. Det sätter sig piratrörelsen över, utan ett enda schysst argument och utan svar på hur upphovsmän och jobbare ska få inkomst för sitt arbete.

    Med all respekt, kom igen med lite vassare argument.
    /Pelle

  3. 3 Locutus June 18, 2009 at 9:17 am

    “Den tysta massan främjar extremismen i en rörelse”
    Ska socialisterna, syndikalisterna och anarkisterna lastas för AFA eller revolutionära fronten också då menar du?
    Jag är pirat och inser att hot och våld bara motarbetar det vi vill åstadkomma och ger motståndarna vatten på kvarnen. Vad mer vill du att vi ska göra, än att ta avstånd från sådana handlingar? Övervaka våra medlemmar kanske?

  4. 4 GramtonePelle July 22, 2009 at 7:41 am

    Du svarar inte på frågorna, Locutus. Bara försöker hitta retorik för att slippa tänka efter. Men jag ska svara dej: Ja, en rörelse ansvarar för extremismen inom den. Läs exempelvis om hur socialdemokraterna fjärmade sig från extremgrupperna inom socialismen i början på nittonhundratalet och blev ett respekterat parti som senare dominerade svensk politik.

    Övervaktningsretoriken menar du väl inte allvar med? Jag tar den inte på allvar i allafall.

  5. 5 Anders H. July 24, 2009 at 10:12 pm

    Betalningen har alltid varit intimt förknippad med sättet att distribuera musik och film.

    Nu byter vi distributionssätt rätt radikalt och det går inte längre att ta betalt genom butikers distributionssätt som det gjorts förr. Det går heller inte att stoppa folks kopierande mellan vänner utan att krypa in i varenda hem och plombera deras datorer.

    Enligt STIM är folk villiga att i snitt lägga hundra kronor/månad för det upphovsmän som du själv skapar. Ska man peka finger så är det musik och filmindustrin själva som aktivt skjuter alla vettiga försök i sank med sina otroliga avtal mellan alla inblandade artister som gör det omöjligt för legala tjänster att verka. För en enda film krävs det 180 avtal…

    De enda som vinner på allt detta trams är juristerna. Sparka ut dem och joina oss pirater i the quest for the holy grail. Vi älskar folk som gör musik och är kreativa.

  6. 6 GramtonePelle July 25, 2009 at 7:30 am

    Hej Anders H och tack för ditt svar. Du har helt rätt i att industrin skjuter vettiga försök i sank. Det har de gjort sedan Napster kom, naturligtvis i panikslagna försök att behålla allt de byggt upp. Så den nya lagstiftningen ovanpå det. Jurister, men också mellanhänder vinner ständigt på detta. Publik och kreatörer förlorar.

    Jag såg länge internet som den plats där kreatörer kunde nå till sin publik direkt, utan dessa mellanhänder. Men när publiken inte längre vill betala, på grund av samma teknik som skapade dessa goda förutsättningar, då har något gått fel.

    För piratindustrin skjuter ju också saker i sank, det måste du väl se? Det är ganska enkelt: I slutänden kommer bara ännu mer rigorösa hackningssäkrade filformat, lagar som kringskär friheten och ett beroende av monopolstarka mellanhänder (se Itunes). Idag finns ett extremt kreativt klimat bland artister, småbolag – och även stora bolag – för att hitta nya vägar, och det skulle kunna komma något bra ur försöken. Men då måste också publiken svara med att ge sin motprestation. Ja, pengar.

    För övrigt har privatkopiering mellan kompisar alltid varit tillåtet. Men piratindustrin handlar inte om mellan kompisar, utan betydligt större nätverk, eller hur?

    Frågorna jag har till er pirater i detta inlägg handlar ju om era egna idéer för att lösa upp knutarna ni skapar. Jag upplever att ni inte har några svar på detta, utan bara återkommer till “Gratis ska det vara och förresten är kreatörer lata idioter och ingen ska få ta vår frihet ifrån oss”.

    För du säger att ni älskar folk som gör musik och är kreativa. Men bara så länge de gör det gratis.


  1. 1 Inkompetenstävling « Gramtone’s Weblog Trackback on July 22, 2009 at 7:41 am
  2. 2 När potatis blir gratis « Gramtone’s Weblog Trackback on August 3, 2009 at 3:25 pm
  3. 3 OMG, (stekta) lärkor och digialbum « >> hannes2peer Trackback on November 2, 2009 at 4:20 pm

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s




Gramtone

Gramtone är musikutgivare och bas för ett gäng musiker och låtskrivare, baserade i Norrköping. Vi äger bolaget och studion tillsammans, folk med olika bakgrund och olika smak. Två dussin är vi, som ställer allt vi äger i ett rum och säger: varsågoda. Ett kollektiv av individualister har vi kallats, och varför inte: Grammisar har vunnits, stipendier har fåtts, medan somliga är kända för helt andra saker. Alla spelar roll, men inte nödvändigtvis rock. En driver ett enmansprojekt, en annan är med i fem band samtidigt. Några är runt 20, några har fyllt 50. En fick pris för årets bästa museum. Någon ligger bakom Softubes banbrytande pluggar och någon har fått utmärkelse för, hör och häpna, bästa fotbollslåt.

Gramtone satsar på en liten, spännande utgivning av ostyrig, vacker musik. Lyssna där du vill, vi finns i alla de vedertagna kanalerna. Vissa spelar live, andra spelar in. Några älskar att skriva låtar, andra spelar gitarr så fingrarna blöder. Gramtone är en plattform som används av varje band och artist som det passar dem bäst. Ibland är vi en lekplats, ibland kreativt nav, affärsyta eller en trampolin för musikkarriärer. Vi blir planterade och uppodlade av varandra, och vi gillar't. Vi tycker att musik gör tillvaron större och vill man att något ska finnas, då ska man också skapa det. Tre dussin utgivningar hittills, och mycket på gång. Titta in, lyssna in, och häng med.


%d bloggers like this: